Blandade känslor

Värsta chocken har lagt sig nu, men det känns fortfarande helt overkligt. Jag är så oerhört tacksam att jag har livet i behåll. Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på vad som höll på att hända. Det var verkligen nära ögat! Nacken dunkar och ryggen värker, men det är väl inte så konstigt med tanke på smällen. Drömmer mardrömmar om det också, men jag antar att det är normalt efter en sådan upplevelse. Tur att jag har Henrik som kramar om mig om nätterna när jag är upprörd. Vet inte riktigt när jag ska åka tillbaka till Kongsvinger, känns inte allt för lockande. Dessutom klarar inte min kropp av tungt arbete just nu! Vi får se hur allt blir...

Idag var jag och tog prover på vårdcentralen, Henrik var gullig och följde med mig. Jag är fortfarande lite spruträdd, trots att jag har tagit så mycket stick på senare tid, men det gick bra. Det gör ju oftast inte ont, jag vet ju det. Sen var vi på stan en sväng, fikade och kikade runt lite. Sedan stack Henrik på möte och jag gick och mötte Kristin för att gå ytterligare ett varv i affärerna. Inhandlade mig ett par stövlar, som dessutom var fodrade. Kollade ut en vinterjacka också, men den får vänta tills lönen kommer. Man kan ju inte köpa allt på en gång, tyvärr. Sen tog vi oss en promenix hem till henne och kollade på Final Destination ( tror jag den hette?) Helt okej film faktiskt. Thomas kom hem och vi lagade lite mat, sen kom Henrik och mötte mig, och vi gick tillsammans hem. Var roligt att träffa Kristin också, saknar henne när jag är borta faktiskt.

Dagens ros går till mamsen, för att hon alltid finns vid min sida.
Dagens kram går till Henrik, för att han är han.


                              
                                            Tack för att ni finns!


Nu ska jag dyka ner i sängen,

Love / ems

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0